Jag är såå ledsen..

Jaa idag mår jag skit...har haft nåt över mej i flera dar som jag inte kunnat vare sej skriva om eller ringa o berätta hur det förmodligen är..slagit bort det helt genom att skrivit o pratat om allt annat som berört mej...vill inte,orkar inte inse fakta sanningen??kännt mej elak som inte sagt eller gjort nåt varit en egoist?....jaa...näe jag Är ingen egoist!!!!!

Tänkt att det behöver ju inte va så...men tänk om,,,vad ska jag göra JAG VILL INTE SKILJAS IFRÅN MIN PRINSESSA!!!!!! och PRINSEN vill INTE heller skiljas ifrån sin kompis...

MEEN vad gör man om barnbarnet INTE tål katten??? självklart är ju han prioritet nr1 och man måste ju vara realist och som sagt inte egoist...Men det är såååååååååå jävla svårt jag blir sååååå jäkla lessen,arg,förbannad,,,,,,VARFÖR!!!! ska allt sattyg drabba mej oss???

varför skulle mina härliga Havanaise killar pissa hejvilt!!! och bli ett helvete med både osämja o återlämning...Jag saknar dom såå mycket(men det är tyvärr bara jag i familjen som gör det)Jag saknar Astros enorma kärlek jag saknar Midis hyss jag saknar alla tovor som vi redde ut,,,ni undrar säkert nu har hon blivit helt jäkla veck coco totalt...jaaaa kanske det...Nåt jag fick lära mej för många år sen var att för att börja må bra igen såååå lääär man längst ner i skiten först..och jag tycker att jag varit det nu alldeles för länge har försökt klättrat upp men rasar direkt så fort nåt positivt sker.......

Tulan var ju ett försök för mej att kunna ha katt igen efter min tillfälliga allergi för ett år sedan..visst tänkte jag väl en del på att lilla kusen kunde vara allergisk också men inte till hundra procent gick mina tankar till det för man kan ju inte jämt oroa sej i förväg o måla faan på väggen...Meen nu verkar det vara så iallafall...ATT RASHEED INTE TÅL KATT!!!!

Så idag blev samtalet ändå av till Tulans uppfödare hela jag skakade för JA VILL JU INTE DET HÄR!!! Som tur är är hon en förstående uppfödare och hon fick mej på den lilla stunden vi hann prata få mej att se lite andra lösningar....så vi provar det ett tag så får vi se...Jag pratade även med Natta efter samtalet och hon var glad att jag orkat ringa iallafall hon vet ju också hur fäst jag är vid Lilla Tulan och hur orolig jag varit dessa dar för Rasheed...Natta själv är ju fäst vid Tulan och har även hon slagit ifrån sej att det kanske inte behöver vara Riktig Allergi...men samtidigt varit livrädd ifall Rasheed får Andnöd som ju vore fruktansvärt..

så nu ska vi tat lugnt några dar så får vi se om det löser sej...Håll tummarna nu för oss alla...

så hööörs vi ju hela tiden...Nu ska vi ut på en liten utflykt....för SOLEN skiner ju här idag igen...