Angel 46

När saker o ting kommer ikapp..
... så känner jag mig bara tom och ledsen.

Och det är väl det saker och ting har gjort nu, kanske.
Kommit i kapp, alltså.
Landat.


Mycket har hänt under de få veckor som år 2009 hittills har varat.
Mycket tråkigheter, mycket konstigheter.
Mycket som har "ruskat om" helt enkelt...samt även slutet på 2008 hände saker som berörde mej illa...En nära vän gick bort och jag hann aldrig säga Hejdå...

så nu härom dagen orkade jag inte hålla emot längre..
så som man brukar säga på en tiondels sekund förändrades mitt liv jag trodde allt var slut nu jag trodde jag gått mina sista steg här...Jag fattade inte nåt min kropp reagerade på ett sätt som jag aldrig varit med om förr...Trots att jag gått igenom denna helvetes mardröms ja vad ska jag kalla den ni kanske vet ni som varit med om det PANIKÅNGEST...usch har svårt att skriva ordet tillockmed...

Jo först liknade det de men sen vart allt annorlunda en då förut när jag hade panikatacker...nu var det ännu mer som att vara på väg att dö..

Jag kämpade tillsammans med min familj runt mej jag såg dom i vågor kunnde knappt hålla dom kvar det var evighetsminuter innan ambulansen kom...

Jag har minnes luckor av vissa saker utom den vesentligaste kännslan som jag aldrig glömmer isen som strömmade igenom mina ådror mina iskalla händer som ambulans mannen den goa snälla mannen som masserade mina händer jag minns jag frågade honom varför är jag så kall...han svarade mej oh lilla du jag vet inte men lovar göra allt jag kan nu..och det gjorde han Ekg,syre,blodtryck....och framförallt hans lugna röst som fick mej att kämpa och tillslut släppte allt sakta men det tonade ner jag var tillbaks..kramperna och skakningarna släppte jag kunde se klart igen..åhh va jag är kissnödig var det första jag sa...(hur kunde jag bara säga så tänkte jag sen)Men det var ju så jag var såååååååå in i norden kissnödig och varför??vet inte och fick ingen förklaring på det heller...Det jag däremot fick veta efter 6 timmars undersökning samt väntan på provsvar var Blodtrycksfall som var så kraftigt att jag fick en panikattack på köpet samt kramper +att jag upptäckte när jag låg där på britsen på sjukhuset att jag dessutom bitit sönder en tand(Åhh jösses blev tanken då jag som hatar tandläkarn också o dyrt som attan med)...

Men som askungen sa vad är väl en bal på slottet när man...ändå fick Livet tillbaks eller få behålla det rättare sagt...Jag känner mej mycket bättre nu men har en bit kvar på vägen innan jag blir helt ok....

Jag fick rådet idag att skriva av mej i min blogg...jag tänkte inte först men sen sa jag till mej själv vad har du en blogg till allt kan ju inte bara vara glatt o socker sött i livet man måste ju kunna skriva om livets olyckliga händelser och sjukdomar också och det har jag gjort nu och det känns faktiskt sååååååååååå
jäkla skönt...........