tisdag 24 februari 2009




Den här Dikten eller rättare sagt uppmaningen tyckte jag passade här ikväll...

För min kväll idag blev inte riktigt som jag hade tänkt..


Jag hade tänkt skriva glada saker som hänt mej dom senaste dagarna men istället har jag suttit här o gråtit medans jag fixat med denna sida...


Jag pratade ikväll med en väninna vars man Dog i November förra Året som också var en nära vän till mej en kompis i ur o skur som alltid ställde upp och Aldrig var vare sej Elak eller vrång på nåt sätt..vi var vänner som umgicks och hade en massa kul...våra barn växte upp tillsammans..


Han blev bara 41År..och det jag o hans fru pratade om ikväll var bla att det är sååååååå jääääääävla orättvist att behöva lämna livet så ung och dessutom en hel Familj 4barn har dom och den minsta lilla tösen är bara 6år...Fy det skär i hjärtat på mej när jag vet hur dåligt dom fortfarande mår och hur dom kämpar för varje dag att hålla tårarna tillbaks och bara orka EN DAG I TAGET...

2 kommentarer: